Karl hade egentligen alltid varit ganska mesig. Han hade förvisso försökt dölja det så länge han kunde minnas. Det gjorde han bra. Han var vältalig även om han ogillade att tala för folk. Bra på att hitta på orsaker till att inte klättra i träd, spela rugby eller att gå på skräckfilm. I vuxen ålder hade han dock kommit att behöva ta tag i saker han annars kom undan med som barn. En sådan dök upp nyligen då han, för kanske den första gången i sitt liv, ringde en kundsupport.
Han var orimligt nervös. Han kände hur iPhonen darrade i hans handflata. Hur den började glida honom ur handen enbart på grund av rädslan att tala med kundsupport. ”Vad var det egentligen för ärenden han skulle ringa om?” tänker du kanske, helt rimligt. Det var inget särskilt. Han hade en fråga om en faktura. Inte angående uppskov eller försening eller så. Bara en allmän fråga. Detta var alltså det ärende som gjorde honom omänskligt nervös för att ringa till kundsupporten.
Det är väl klar att Karl själv förstod att det inte kunde fortsätta såhär. Han lade ner den blöta telefonen på bordet framför sig. Höll sig för bröstet och tog tre djupa andetag. Det var vad han brukade göra när dessa situationer uppstod. Alltså när nervositeten kom på besök, inte nödvändigtvis vid kundsupport-kontakt.
Han tänkte att detta, att kontakta kundsupport, nog fan var värre än när han var tvungen att beställa på McDonalds. Vanligtvis brukade han komma undan med att han åt där ihop med vänner. De kunde beställa åt honom för att han hade ”fått lite ont i benet” eller ”var tvungen att knyta skorna” eller ”gå på toa”. Ursäkterna kunde vara många. Nu däremot, när han skulle ringa kundsupport, så fanns inga ursäkter alls.
Vadå? Skulle han ringa mamma och säga att han tappat rösten eller? När Karl tänkte tanken övervägde han att göra det till verklighet. Sedan bet han sig i läppen, sänkte ögonbrynen och tog bestämt upp telefonen igen. Han skulle ringa till kundsupporten om det så var det sista han gjorde. Han knappade in numret som han fått fram och tog ytterligare två långa och djupa andetag. Problemet var bara att tjejen i kundsupporten svarade precis då han hållit andan länge så hans introduktion blev ett långt utblås av koldioxid rakt i örat på den nya samtalspartnern.
Vilket jävla haveri till start på samtalet.